Article by Andrew Mitchell, British Ambassador to Sweden, in Aftonbladet 10 March 2009

International action is key to economic recovery

Every continent and every country is confronting unparalleled economic challenges. This current crisis was not triggered by a series of domestic macroeconomic failures, but by an unprecedented failure of international and national financial systems, which are totally interdependent and interconnected.

Such challenges demand new policies, new ways of thinking and new ways of governing.

This is a critical time when countries are faced with a choice: to retreat from globalisation and ultimately reduce global growth, or work through these growing pains of a new global order and make the necessary adjustments and principles to secure a better future.

The UK, like others, has taken a series of domestic actions to stabilise its own economy.  Banks have been recapitalised, savings have been guaranteed, interest rates have been cut, new benefits have been introduced, and the obstacles to bank lending have been removed. These are all sensible and valuable actions, but in isolation their effect is not so great. At each and every stage, the benefits in jobs and growth that flow from such actions can be multiplied greatly if co-ordinated with international partners.

We must work together to set up a more effective and more appropriate international financial system for the 21st century.  International capital flows need to be properly monitored; there needs to be a more effective international regulation of these capital flows; and there needs to be agreed transparency and agreed standards of corporate governance.

Speaking at the World Economic Forum, UK Prime Minister Gordon Brown said that it was necessary for nations to rebuild trust in the banking system, to replace the “patchwork of current legislation” and to agree international standards of transparency. He added that “the world will only work best in the future when the world works together”.

There are many options on the table. Banks may want to consider reducing their exposure to one another, rather than reducing their lending to businesses and households.  International financial institutions and development banks might increase their lending to offset the withdrawal of private sector banks - particularly relevant to countries where rapid withdrawal of capital cannot be counteracted by national Exchequers.

An enhanced role for the World Bank could see it lending more to vital infrastructure, environmental and poverty reduction projects and the International Finance Corporation could help global trade by providing increased export finance.

Brown added that governments across the world had an “urgent responsibility to rise to the challenges of leadership”. The first priority had to be the millions of people worried about their jobs and livelihoods.
The London Summit, to be held on 2 April, under Prime Minister Gordon Brown’s leadership, will be a follow-up to last November’s Washington Summit and represents another very important step in securing  international consensus on how to work together to solve the current crisis and rebuild the world’s economies.

International dialogue and consensus is the way forward, not a retreat into national protectionism and ‘deglobalisation’.  

På svenska

Hårdare regler räddar jobben!

Världen som helhet står inför ekonomiska utmaningar som hittills saknar motstycke. Den kris vi befinner oss i utlöstes inte av enskilda nationella makroekonomiska misslyckanden utan av en exempellös krasch i de internationella och nationella finansiella system som kommit att bli helt beroende av varandra.

Dessa utmaningar kräver en ny politik, nya sätt att tänka och nya sätt att regera.

Nu är en avgörande tidpunkt där länder ställs inför ett val: Att dra sig tillbaka från globaliseringen och i slutändan minska den globala tillväxten eller att kämpa sig igenom den växtvärk en ny världsordning innebär och genomföra de anpassningar som krävs för att säkerställa en bättre framtid.

Storbritannien, liksom andra länder, har vidtagit en rad nationella åtgärder för att stabilisera sin ekonomi. Banker har rekapitaliserats, spararnas tillgångar har garanterats, räntor har sänkts, nya stöd har introducerats och bankernas utlåning har underlättats. Det här är sunda åtgärder, men i isolering blir effekten inte så stor. Den här typen av åtgärder och dess positiva effekter för arbetsmarknad och tillväxt kan däremot mångfaldigas om de samordnas med internationella samarbetspartners.

Vi måste samarbeta för att bygga upp ett effektivare finansiellt system bättre anpassat till 2000-talet. Internationella kapitalflöden måste övervakas ordentligt och regleras mer effektivt En överenskommelse behövs även om öppenhet och standardarder för hur företag styrs.

På Världsekonomiskt Forum i Davos betonade den brittiske premiärministern Gordon Brown nödvändigheten av att länder bygger upp förtroendet för banksystemen, ersätter det nuvarande lapptäcket av lagstiftning och kommer överens om en internationell standard för öppenhet i de finansiella systemen. Han sa också att ”världen kommer att fungera bäst i framtiden om vi samarbetar”.

Många förslag har hittills lanserats. Banker bör kanske tänka på att minska sin exponering gentemot varandra istället för att minska sin utlåning till företag och hushåll. Internationella finansiella institutioner och utvecklingsbanker skulle kunna öka sin utlåning för att uppväga att banker i den privata sektorn dragit sig tillbaka– detta är av särskild betydelse i länder där krympande kreditgivning från privata banker inte kan motverkas av offentliga åtgärder.

Världsbankens roll skulle kunna utökas genom utlåning till viktig infrastruktur liksom miljö- och fattigdomsbekämpningsprojekt. International Finance Corporation, som erbjuder lån och rådgivning för att stötta uppbyggnaden av den privata sektorn i utvecklingsländer, skulle kunna hjälpa världshandeln genom tillhandahålla ökad exportfinansiering.

Brown betonade också att regeringar världen över snabbt måste ta ledningen i att möta de utmaningar vi står inför. Främsta prioritet är de miljontals människor som oroar sig för sina jobb och försörjning.

London Summit, toppmötet som hålls den 2 april under Gordon Browns ledning, är en uppföljning av toppmötet i Washington i november förra året och ytterligare ett mycket viktigt steg för att nå en internationell överenskommelse om hur vi kan samarbeta för att lösa den pågående krisen och återuppbygga världens ekonomier.

Internationell dialog och konsensusskapande är vad som kommer att leda till framgång, inte en återgång till nationell protektionism och ’de-globalisering’.